Ryssläger nr 5: Lisma (1942-1946)
"Det hängde sovjetiska flaggor och röda fanor lite överallt på förläggningen"
Visste Du att massmördaren och kommunistdiktatorn Josef Stalin fick driva åtta ryska fångläger i Sverige?
Visste Du att nuvarande KGB fick fritt spelrum att spåra upp och fängsla ryssar till dessa fångläger i Sverige? Fångläger som i praktiken var ryskt territorium! Detta läger -Lisma- är ett av dem:
Det läger som bestod längst var genomgångslägret i Lisma i Huddinge kommun som öppnades våren 1942 och stängdes i oktober 1946. Det var beläget i och intill Lisma 1700-talsherrgård vid Lismasjön. Herrgården, som går under namnet “Slottet”, fungerade som förläggningskontor, kök och matsal. Där fanns också en samlingslokal och bostäder för personalen. Runt om det byggs baracker för att rymma sovplatser. Lägret är inte omgärdat av staket eller avspärrningar men flyktingarnas rörelsefrihet begränsas trots det av strikta regler utfärdade av lägerledningen.
Intill herrgårdens södra gavel stod trärena baracker på rad där flyktingarna bodde. I en av dem visades ibland film. Det byggdes totalt fem baracker mellan huvudbyggnaden och sjön, ungefär där hästhagen är idag. Flyktingarna kom till lägren utan egna ägodelar. I lägren eftersträvade de intagna ändå efter att inreda logementen så personligt som det gick, en del fall företog de till och med smärre ombyggnader för att anpassa utrymmena efter behov och smak, naturligtvis först efter det att godkännande inhämtats från lägerledningen. Men också den sovjetiska lägerledningen påverkade den inre miljön, till exempel genom att fordra att porträtt på Stalin sattes upp på väggarna.
Till Lisma fördes flyktingarna sedan de förhörts av den lokala svenska polisen i det distrikt där de omhändertagits samt av tillrest personal från den sovjetiska legationen. I Lismalägret verkar den ryska legationens ombud ha haft friare händer och disciplinen var därför hårdare och brutaliteten grövre. Under den första tiden blåstes revelj. De intagna fick motion genom att en gång om dagen marschera på vägarna iklädda sovjetryska uniformer. "-Men efter några veckor upphörde det där marscherandet av någon orsak som jag inte känner till" säger ortsbon Lennart Granstedt.
"Fem baracker byggdes bakom herrgården där ryssarna inhystes"
Lisma skilde sig från de andra genom att det kallades genomgångsläger, ibland står det uppsamlingsläger. Meningen var att flyktingarna bara skulle stanna en kort period och sedan transporteras vidare, men en del blev kvar och hjälpte till med arbetet på småbruk och gårdar i närheten. Under sin tid i Lisma förväntas de internerade att arbeta, mot en mindre ersättning. I Lisma fanns det alltid arbete i skogen och det skulle huggas ved för förläggningens eget bruk.
Lismalägret drevs under tiden kyrkoarkitekt Karl Martin Westerberg var ägare till Lisma. Westerberg upplät alltså sin gårds gamla park och det takplåtklädda Corps de logiet till krigsflyktingläger. Herrgård fungerade som förläggnings kontor, kök och matsal. Där fanns också en samlingslokal och bostäder för personalen.
På Lisma-förläggningen fanns det en lantbrevbärare som hette Åke Eriksson. Han och hans fästmö bodde på förläggningen och arbetade där. Åke skötte postarbetet på förmiddagar och arbetade på förläggningen på eftermiddagarna. Det fanns också en husmor, som lagade mat. Hon hette Gullan och kom från någon av gårdarna i närheten. Matvarorna levererades med lastbil från stan.
1941 hade det dragits fram elektrisk ström till Lisma och man kan se på de ritningar, som finns hos Hembygdsföreningen, att det var elektrisk ström i läger
Den idag enda kända bilden på Lisma herrgård där delar av barackerna som ryssarna bodde i syns. Totalt var det fem baracker som byggdes bakom herrgården.
barackerna redan från början. Troligen de första hus i Lisma som hade elektricitet redan som nybyggda.
Ungdomarna i Lisma besökte ibland förläggningen för att spela schack eller se på film när sådana visades för de intagna. Åtminstone en gång besökte Hilding Hagberg lägret. Han var då chefredaktör för den kommunistiska tidningen Norrskensflamman och ordförande i Sveriges Kommunistiska Parti, SKP. Sovjetiska flaggan hissades vid olika festligheter på en ganska kort flaggstång i trädgården, till exempel då Revolutionen firades. Ytterligare en sovjetisk flagga hängdes då ut över balkongräcket på andra våningen i herrgården. "-Det var ett öppet läger som vi ortsbor kunde besöka. Men vi hade uppfattningen att det var sovjetiskt område", berättar Lennart Granstedt.
Också i Lisma-lägret, likt vid de övriga sju rysslägren, styrde och ställde den sovjetiske lägerkommendanten och hans mannar efter behag. Enligt avtal hade man till och med "officiell rättighet att varje dag hissa den sovjetryska flaggan vid lägret". Lisma blev något av ett Sovjet i miniatyr på svensk mark. Där gällde sovjetiska regler, både skrivna och oskrivna. Många flyktingar har i förhör och inlagor vittnat om det skräckregemente som härskade. Våld och förtryck hörde till vardagen.
"Minst två ryssar mördades på förläggningen"
I Lisma inträffade grova övergrepp. Minst två av de intagna mördades. Det ena på hösten 1944 och det andra några dagar efter krigsslutet i maj 1945 och båda är noterade i Huddinges församlingsbok. Den 5 november 1944, en knapp månad efter repatrieringen från Gävle, gjorde två av ryssarna på flyktingförläggningen Lisma en obehaglig upptäckt. Nere på stranden vid Lismasjön fann de en man sittande orörlig med huvudet framåtböjt och en repsnara runt halsen. Snaran hade skurit djupt in i mannens hals och den andra ändan av repet var fäst vid en trädgren ovanför hans huvud. Mannens ansikte var blekt och från hans näsborrar hade blod droppat ner på ena handleden.
Läkare och polis tillkallades och kom till slutsatsen att mannen inte hade mördats utan tagit sitt liv genom hängning, troligen kvällen innan. Den döde visade sig vara den 29-årige möbelsnickaren Pjotr Kvartjuk (född den 15/7 1915) från Dolinskij i Sovjetunionen, Kvartjuks historia var denna: han hade anlänt till Lisma med tåg från Kiruna dagen innan. Han hade fått ett kvällsmål bestående av kvällsoppa, en bit falukorv, smörgås och mjölk.
Strax efter sin ankomst hade han tagit farväl av flera landsmän som reste till Stockholm för vidare befordran med båt till Sovjet. Han hade fått veta att även han snart nog skulle ätervända till sitt hemland. Att Kvartjuk efter detta besked blev nedstämd och tyst var det ingen som funderade på och ingen lade heller märke till när han ensam och utan ytterkläder gav sig ut i novembermörkret senare pä kvällen.
Mycket av ryssarnas fritid på Lisma förläggningen användes till att diskutera kommunismens förträfflighet, spela schack eller som här, måla Stalin porträtt.
Han skulle ha hittats död med en repsnara om halsen bland strandstenarna vid Lismasjön. Kvartjuk blev alltså 29 år och dödsorsaken anges som självmord. Jordfästning och begravning ägde rum den 14 november i Huddinge på Tomtberga Kyrkogård, område C grav nr 1875. Det fanns ingen gravsten men graven fanns kvar ända in på 2000-talet. Nu är den borttagen. Det var Karl Martin Westerberg, ägare till Lisma och som hyrde ut herrgården till ryska ambassaden, som i egenskap av kyrkoarkitekt ritat Tomtberga kyrkogård, som Pjotr Kvartjuk begravdes. Ibland går ödets vägar i underliga krokar.
Det andra mordet var på Vladimir Zjuralev, rysk undersåte, född 25 maj 1903, som mördades på Lisma förläggning den 12 maj 1945. Han avled i ambulansen på väg från Lismaförläggningen till Serafimerlasarettet i Stockholm. Han hade svåra frakturskador bland annat i kraniet. Ivan Nicolajvitj Vorobev (född 1918 i Stalinov n.v. Donetsk, Ukraina) hade träffat Vladimir Zjorovlov när de flytt från tysk fångenskap och tog sig till Sverige.
Så småningom blev de transporterade till förläggningen i Lisma och anlände dit på kvällen 11 maj. Dagen efter, lördagen den 12 maj, var de tillsammans hela dagen. Intog sina måltider gemensamt och fördrevo tiden utan någon särskild sysselsättning. På kvällen samma dag hade de kommit överens om att gå och se på lägrets filmförevisning, som skulle börja klockan 21.
Då Vorobev hade frostskadat sina fötter, hade han inne i baracken tagit av sig sina stövlar, och medan han nu var sysselsatt med att påtaga dessa, gick Zjorovlov före till biografföreställningen. När Vorobev sedan anlände hade föreställningen redan börjat och första akten pågick. Vorobev ställde sig bakom projektionsapparaten. Han hade sett efter Zjorovlov, men inte kunnat iaktta denne. Han trodde dock att Zjorovlov fanns på platsen, varför han uraktlät att närmare söka efter denne. Det sista han såg av filmen var en flicka som förde ett traktortåg samt tyska fallskärms hoppare som inringades och likviderades.
"Den dåliga människan begravdes utan ceremonier och i tysthet"
Vorobev såg kort därpå att man släpade bort en person mellan barackerna. Han gick dit och observerade att man höll på att förbinda personen i fråga och fick då se att det var hans kamrat Zjorovlov. Han hade någon skada över ena ögat och det såg ut som om ögat vore borta. När man tagit av kläderna såg Vorobe att Zjorovlov även hade en skada i ryggen. En stump av ett vattenledningsrör och en kniv hade använts som tillhyggen.
Vorobev hörde någon säga att Zjorovlov skulle ha tillhört Vlasovs armé * och eftersom han kommit till Lisma tillsammans med Vorobev kunde denne antagas också sympatis med Vlasov och borde därför undergå samma behandling. Vorobev hade aldrig tillhört Vlasovs armé men som krigsfånge hos tyskarna hade han arbetat i deras arbetsläger. Han blev rädd, tog sin väska och lämnade Lisma.
[ * = General Andrej Vlasovs armé bestod av ryska soldater, som tagit ställning mot kommunismen och mot Stalin. För de Stalintrogna var det ett oerhört förräderi att gå över till Vlasovs armé då dessa ansågs som "folkets fiende" och landsförrädare.]
När svensk polis utredde ärendet krävde de sovjetiska diplomaterna att få vara med vid förhören. Samtidigt ville de inte att någon svensk myndighetsrepresentant – förutom polisen - var närvarande. Förläggningschefen på Lisma, Tom Ljungquist, rapporterade att han fick intrycket att ”ryska legationen anser mordet som en rent
Under den, idag nedtystade, "ryssutlämningen" hösten 1944 tvingas många ryssar lämna de svenska rysslägren. Många hörs aldrig mer av. Bild från Lisma vid avresan.
intern sak och skyddar mördaren från att bli upptäckt". Landsfiskal Wadenius i Tumba ledde mordutredningen, "men inga vittnen fanns och polisutredningen lades ner". Ryssarna krävde att den "dåliga människa" som mördats skulle begravas "utan några ceremonier och i tysthet". Det hölls jordfästning i bårhusen den 26 maj. Det var dagen efter han blev 42 år. Det står ingenting om begravningsplats...
Berättat av en son: "-Min far Sergej föddes 1924 i staden Stary Oskol, ca 600 km söder om Moskva och blev soldat 1939 när han var 15 år. Efter en batalj på Kolahalvön där nästan hela kompaniet utplånades blev han tillfångatagen av tyskarna. Det var troligen 1941, när han var 17 år. Han placerades i olika tyska fångläger först i Finland och sedan i Norge. Fångarna arbetade som skogshuggare och med vägbyggen. När tyskarna retirerade söderut i Norge, förflyttades även krigsfångarna från det ena lägret till det andra. Omkring år 1944 arbetade de med hästar i skogen nära gränsen till Värmland och här lyckades han fly över till Sverige och hamnade på en gård där han fick stanna. Han var i dålig kondition men blev väl omhändertagen. Vad som sedan hände är oklart men han "hittades" och transporterades till det ryska genomgångslägret i Lisma, Där var han bara några dagar innan han gav sig iväg igen och därefter hamnade han på Långholmen för utredning av svenska myndigheter. Han var inte där heller särskilt länge, men hann bli bekant med en annan flykting av ukrainskt ursprung. Från Långholmen skickades båda till ett annat läger beläget i Bergslagen. På något vis lyckades båda två slippa återsändas till fäderslandet (repatrieringen) och fick stanna Sverige. En period använde de falskt namn och det ha försvårat för de svenska och ryska myndigheterna och fördröjt handläggningen".
"-Min pappa är en hjälte, men vem är du?"
När Sergej fick uppehållstillstånd är oklart, men han fick en svetsarutbildning och arbetade på olika ställen i Sverige bland annat på Uddevallavarvet och blev så småningom svensk medborgare. Han hade en kamrat som var med när han flydde till Sverige och som stannade i Karlstad. De och några fler av de flyktingar, som lyckades stanna har hållit kontakt under årens lopp. Sergej träffade sin fru i Stockholm och de gifte sig när Sergej var 33 år och de fick två barn; en son och en dotter.
1965 åkte familjen till Stary Oskol för att söka upp Sergejs mor, fadern var död. Systern var 5 år och själv var han 7 år och han minns att deras farmor bodde i ett ganska fint litet hus med en stor trädgård i en by. Det fanns elektriskt ljus, men vatten hämtades i en brunn på torget och det fanns ett gemensamt badhus med bastu för byns invånare.
När de kom med tåget stod det fullt av folk på stationen och tog emot. Det var Sergejs mor och syskon med familjer, men också många andra av byns invånare och alla ville se och hälsa på "bygdens son", som kom med sin familj från det fjärran landet Sverige. Sergej reste sedan tillbaka flera gånger, senast 1994.
Sergej har berättat litet om de få dagar han var i Lisma och en sak som sonen fortfarande minns är att det fanns affischer med politiska budskap på väggarna i barackerna och att pappa beskrev en av dem. Det var en bild av en rysk flicka som
"-Min pappa är en hjälte, men vem är du?" Krigsöverlevare sågs som landsförrädare och landsförrädare skulle straffas med döden! Så vem var du som fortfarande levde?
hade en bild på sin far en flygofficer. Under bilden stod det: "Min pappa är en hjälte, men vem är du?" Budskapet var glasklart; Hade du inte dött för ditt land var du en landsförrädare och som landsförrädare skulle du dö! Så vem var du som fortfarande levde? Sergej berättade också att en av lägervakterna visade sin välvilja till en del fångar genom att ge dem lite fickpengar och tillåta permission för utflykter till Stockholm, bla gällde det två flickor som också fanns i lägret.
Oskar Börjeson på Solängen var en utåtriktad person med många kontakter och i hans gästbok finns det också hälsningar från ryska krigsflyktingar. I en intervju han har sagt: "-Det var en upplevelse när någon läste i gästboken och visade sin glädje över att känna igen ett namn". Gästboken finns nu hos Torsten Granath i Trångsund, en senare ägare till Solängen. En av de ryska krigsfångarna på Lisma var Arkady som berättar hur han i samband med ett luciafirande i Lismas Corps de logis blev bekant med Ralph och Ruth Erskine. Ortsborna i Lisma var inbjudna och för dem blev det ett fint och traditionellt firande, men för flyktingna och för makarna Erskine blev det något mycket mer. Ingen av dem hade någonsin sett en Lucia och Arkady blev till och med uppbjuden till dans av Lucian. Ruth och Ralph Erskine bodde då i sitt hus "Lådan" på Solängens marker och de fortsatte sedan att ha konkt med Arkady så länge han var kvar i Sverige.
"Herrgården förföll och eldades slutligen upp"
Arkady beskriver att han blev hemsänd tillsammans med många andra och att de hade förväntningar på ett bra mottagande. Så blev det inte, men just Arkady fick överleva och arbetade först med att bygga gasledningar. Av hans berättelse framgår att han senare arbetat som lärare, till att börja med i småorter, men också att han hörde till det fåtal som efter Stalins död fick upprättelse av ryska staten och att han fick mer betydelsefulla arbetsuppgifter som lärare.
Sonen Vitaly kan också engelska och han har besökt Sverige några gånger för att försöka förstå och för att se de platser fadern beskrivit. När han första gången kom till Lisma frågade han om man kände till en engelsktalande person som bott där på 1940-talet. Han fick tips om Ralph Erskine och fick också träffa honom. Nu har han kontakt med dottern Jane. Senast han var i Sverige var i juli 2013 och då besökte han och hans familj bland annat rysslägret Krampen och det gjordes en intervju som sändes i Sveriges radio. Där berättade han att fadern efter Stalins död fått en hög utmärkelse som heter "Röda stjärnan", ett tydligt ryskt statligt avståndstagande från den mörka Stalintiden - men för sent för de många andra som avrättades.
Barackerna i Lisma rivs några månader efter det att rysslägret avvecklats och stängts. Under en period används herrgården, eller ”Slottet” som det kallas, som äldreboende, för att några år senare eldhärjas. Därefter används Lisma Corps de logis av Emmaus för insamling av kläder, därefter förfaller herrgården snabbt och 1965
säljs byggnaden till Huddinge kommun och under de kommande åren vandaliseras
Efter kriget används Lisma herrgård som äldreboende. Under 60-talet förfaller herrgården så slutligen 1970 eldas byggnaden upp under kontrollerade former.
den tomma ödefastigheten. I slutet av 1960-talet demonteras Lisma Corps de logis. Bland annat monteras entrén ned, takpannor tas ner och panelar plockas bort. 1970 tänder man så eld på byggnaden under en brandövning och marken planas senare ut. Rysslägret/ Herrgården/ Corps de logis/ Slottet i Lisma är därmed för alltid utraderad ur tiden.
I dag finns inte många synliga spår kvar efter lägret i Lisma förutom en mur mot sjön, en del stengrunder och en utfaren jordkällare. Två ekonomi-byggnader finns dock kvar samt delar av allén som leder upp till platsen där huvudbyggnaden en gång låg. Några ädla lövträd påminner om den forna herrgårdsparken. En vandringsled går runt den gamla tomten som nu är hästhage och ett fågeltorn på östra sidan erbjuder fin utsikt över området och Lissmasjön. Följer man vandringsleden där den rundar tomten söderut så passerar man en förfallen stentrappa upp till något som varit en terrasserad yta. Ett slags jordkällare av okänd ålder finns inkorporerad i terrasseringen. Avtagsvägen upp till gården från landsvägen är avstängd med en vägbom. Den ser ut att kunna vara från tiden för lägret och signalerar fortfarande budskap om förbjudet området. (se bilder i galleriet nedan)
Om du idag besöker platsen där interneringslägret Lisma låg på 1940-talet är det nästan omöjligt att se några fysiska spår av historien som utspelat sig här. Resterna av den nedbrunna husgrunden ligger dolda i en skogsdunge och utan förkunskap är det svårt att föreställa sig att det under andra världskrigets slutskede låg ett läger för att inackordera sovjetiska krigsfångar här.
Det är svårt att i litteraturen hitta material som berättar om hur lägret i Lisma påverkade det omgivande samhället och vad lokalbefolkningen hade för relation till sovjetryssarna. Många av arkivhandlingarna var hemligstämplade i 50 år. Idag finns ytterst lite text som beskriver, eller fotografier som visar, hur lägren såg ut under krigsåren. Vi försöker kontinuerligt samla in information och utöka informationen om de åtta ryss-lägren.
.
// Anders Johansson.
Har Du mer information om dessa läger? Bilder, länkar, anekdoter, berättelser etc kontakta oss! kontakt@s-sanningen.com
Bildgalleri och video. Dubbelklicka och svajpa.
Kommentarsfält:
Tack för Ditt bidrag!
" Hemmets grundval är gemensamheten och samkänslan"
- Per Albin Hansson, Socialdemokraterna.
"Sverige har aldrig varit tryggare än nu"
-Stefan Löfven, Socialdemokraterna
"Jag ska skära av dig dina bröst och steka dem i smör. Du ska dö din hora"
-Marcus Arnesson, Socialdemokraterna
”Rashygienen ställer inte som sitt mål att hetsa raserna till strid mot varandra utan att tillvarataga vad som är det bästa inom var och en av dem och förhindra uppkomsten av skadliga kombinationer … att den nordiska rasen är värdefullare än den nergroida har åtskilligt fog för sig – dess insats för världskulturen är obestridligen större – men negerrasen är anpassad efter sina naturliga levnadsomständigheter liksom den nordiska efter sina”
-Allan Vougt, Socialdemokraterna
”Det vore roligt om Sverige med sina välskötta och slumfria städer och sin ovanligt enhetliga och välbalanserade befolkning även i framtiden skulle komma att bebos av våra efterkommande utan alltför våldsam uppblandning av främmande folkelement”
-Ulla Lindström, Socialdemokraterna
”När Afrikaner säger att Svenska tjejer får skylla sig själva om de blir våldtagna, för att dom är så lättklädda. Är det ok att köra över en neger om det är mörkt ute?”.
-Fredrik Norén, Socialdemokraterna
"Ska fan döda SDU när de kommer till Växjö /Skjut en snut rakt i fejjjjan"
- Jonatan Bengtsson, Socialdemokraterna
"Precis som Sovjetunionens kommunistiska parti stärktes under Josef Stalin, precis som Kinas kommunistiska parti stärktes under Mao Zedong, kommer vår rörelse att stärkas under den kampvilliga distriktsstyrelsen."
- SSU Södra Älvsborg
"Är det rätt att bomba Afghanistan och lemlästa barn, kvinnor och andra oskyldiga?
- Ja, det tycker jag. I alla krig dör civila; det är som om folk glömmer bort det mellan varven, att bomber är något tekniskt"
-Mona Sahlin, Socialdemokraterna
"Funderar på om jag ska göra honom till valack först innan skottet kommer."
- Denise Nordström, Socialdemokraterna
”Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre. Där försöker ingen skaffas sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage, I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet.”
-Per Albin Hansson
”Svenskarna måste integreras i det nya mångkulturella Sverige, det gamla Sverige kommer aldrig tillbaka”
-Mona Sahlin, Socialdemokraterna
."Ja, ett riktigt pack är vad de är (...) Skicka dem med bananbåt dit de kom ifrån"
-Rickard Almqvist, Socialdemokraterna
”Om två lika meriterade personer söker jobb på en arbetsplats med få invandrare ska den som heter Mohammed få jobbet.”
Mona Sahlin, Socialdemokraterna
”Hur vågar Jimmie Åkesson kritisera en 16-årig flicka vars idèer skulle innebära att vi går tillbaka till stenåldern”
Annika Strandhäll, Socialdemokraterna
” Jag ser inget problem om svenskarna dör ut”
Mona Sahlin, Socialdemokraterna
”Våra problem beror inte på invandrarna utan på de äldre svenskarna”
Annika Strandhäll, Socialdemokraterna
”Jag är en stolt manshatare, för ni är äckliga varelser som lever på vår jord”
Marwa Karim, Socialdemokraterna
”Sverige behöver en muslimsk helgdag”
Carin Jämtin, Socialdemokraterna
”Vi kommer aldrig kritisera islam, den religion vi hyser störst respekt för”
Stefan Löfven, Socialdemokraterna
”Vi skulle inte ens samarbeta med Sd för att rädda landet”
Magdalena Andersson, Socialdemokraterna
”De blir en förtjänst för samhället lite längre fram”
Stefan Löfven, Socialdemokraterna
"Nu får det vara slut på alla bögfrågor”
Jan O Karlsson, Socialdemokraterna
”I.. på Medelhavet har nyss dött flera hundra människor, tusen människor har dött och vi har många döda som försöker fly”
-Stefan Löfven, Socialdemokraterna
”För mig är det oerhört slående vad politisk stabilitet betyder för ekonomisk utveckling när man ser det kinesiska exemplet”
-Göran Persson, Socialdemokraterna
"Men, så hyggligt… Jävla skithög”.
-Marita Ulvskog, Socialdemokraterna
"Detta köttberg av 40-talister som vi 60-talister ska föda, det är en realitet att försörjningskvoten riskerar att bli ett problem”
-Per Nuder, Socialdemokraterna
”Nominera Adolf Hitler till Nobels fredspris”
E-rik Brandt, Socialdemokraterna
”Islamska regler är viktigare än svenska regler”
-Imad Omairat, Socialdemokraterna
"Jag är säker på att det vi gjort inte kommer att vara populärt om 20 år när de som går i pension ser vad vi gjort"
-Göran Persson, Socialdemokraterna
"Släpper vi in fler såna får vi bara problem i samhället. Muslimerna är ett hot"
-Ingmar Hulting, Socialdemokraterna
"Så kunna vi i dag hälsa vår blågula fana icke blott i den befriande känslan av en överstånden fara utan jämväl i starkare medvetande om en levande svensk vilja och förmåga till nationell hävdelse, till beslutsamt värn kring fosterlandet och dess dyrbara värden. Leve fosterlandet, leve Sverige"
-Per Albin Hansson
”Någon gång kanske vi hamnar i minoritet, och försvarar vi då muslimernas rätt, ja då går vi lite tryggare”
-Jens Orback, Socialdemokraterna
”Om man är socialdemokrat, då tycker man att det är häftigt att betala skatt”
-Mona Sahlin, Socialdemokraterna
"Så kunna vi i dag hälsa vår blågula fana icke blott i den befriande känslan av en överstånden fara utan jämväl i starkare medvetande om en levande svensk vilja och förmåga till nationell hävdelse, till beslutsamt värn kring fosterlandet och dess dyrbara värden. Leve fosterlandet, leve Sverige"
-Per Albin Hansson, Socialdemokraterna
”Någon gång kanske vi hamnar i minoritet, och försvarar vi då muslimernas rätt, ja då går vi lite tryggare”
-Jens Orback, Socialdemokraterna
"Är det rätt att bomba Afghanistan och lemlästa barn, kvinnor och andra oskyldiga?
- Ja, det tycker jag. I alla krig dör civila; det är som om folk glömmer bort det mellan varven, att bomber är något tekniskt"
-Mona Sahlin, Socialdemokraterna
"Funderar på om jag ska göra honom till valack först innan skottet kommer."
- Denise Nordström, Socialdemokraterna
”När Afrikaner säger att Svenska tjejer får skylla sig själva om de blir våldtagna, för att dom är så lättklädda. Är det ok att köra över en neger om det är mörkt ute?”.
-Fredrik Norén, Socialdemokraterna
"Ska fan döda SDU när de kommer till Växjö /Skjut en snut rakt i fejjjjan"
- Jonatan Bengtsson, Socialdemokraterna
" Hemmets grundval är gemensamheten och samkänslan"
- Per Albin Hansson, Socialdemokraterna.
"Sverige har aldrig varit tryggare än nu"
-Stefan Löfven, Socialdemokraterna
"Jag ska skära av dig dina bröst och steka dem i smör. Du ska dö din hora"
-Marcus Arnesson, Socialdemokraterna
”Rashygienen ställer inte som sitt mål att hetsa raserna till strid mot varandra utan att tillvarataga vad som är det bästa inom var och en av dem och förhindra uppkomsten av skadliga kombinationer … att den nordiska rasen är värdefullare än den nergroida har åtskilligt fog för sig – dess insats för världskulturen är obestridligen större – men negerrasen är anpassad efter sina naturliga levnadsomständigheter liksom den nordiska efter sina”
-Allan Vougt, Socialdemokraterna
”Det vore roligt om Sverige med sina välskötta och slumfria städer och sin ovanligt enhetliga och välbalanserade befolkning även i framtiden skulle komma att bebos av våra efterkommande utan alltför våldsam uppblandning av främmande folkelement”
-Ulla Lindström, Socialdemokraterna
"Precis som Sovjetunionens kommunistiska parti stärktes under Josef Stalin, precis som Kinas kommunistiska parti stärktes under Mao Zedong, kommer vår rörelse att stärkas under den kampvilliga distriktsstyrelsen."
- SSU Södra Älvsborg
”Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre. Där försöker ingen skaffas sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage, I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet.”
-Per Albin Hansson
”Svenskarna måste integreras i det nya mångkulturella Sverige, det gamla Sverige kommer aldrig tillbaka”
-Mona Sahlin, Socialdemokraterna
."Ja, ett riktigt pack är vad de är (...) Skicka dem med bananbåt dit de kom ifrån"
-Rickard Almqvist, Socialdemokraterna
”Om två lika meriterade personer söker jobb på en arbetsplats med få invandrare ska den som heter Mohammed få jobbet.”
Mona Sahlin, Socialdemokraterna
”Hur vågar Jimmie Åkesson kritisera en 16-årig flicka vars idèer skulle innebära att vi går tillbaka till stenåldern”
Annika Strandhäll, Socialdemokraterna
” Jag ser inget problem om svenskarna dör ut”
Mona Sahlin, Socialdemokraterna
”Våra problem beror inte på invandrarna utan på de äldre svenskarna”
Annika Strandhäll, Socialdemokraterna
”Jag är en stolt manshatare, för ni är äckliga varelser som lever på vår jord”
Marwa Karim, Socialdemokraterna
”Sverige behöver en muslimsk helgdag”
Carin Jämtin, Socialdemokraterna
”Vi kommer aldrig kritisera islam, den religion vi hyser störst respekt för”
Stefan Löfven, Socialdemokraterna
”Vi skulle inte ens samarbeta med Sd för att rädda landet”
Magdalena Andersson, Socialdemokraterna
”De blir en förtjänst för samhället lite längre fram”
Stefan Löfven, Socialdemokraterna
"Nu får det vara slut på alla bögfrågor”
Jan O Karlsson, Socialdemokraterna
”I.. på Medelhavet har nyss dött flera hundra människor, tusen människor har dött och vi har många döda som försöker fly”
-Stefan Löfven, Socialdemokraterna
”För mig är det oerhört slående vad politisk stabilitet betyder för ekonomisk utveckling när man ser det kinesiska exemplet”
-Göran Persson, Socialdemokraterna
"Men, så hyggligt… Jävla skithög”.
-Marita Ulvskog, Socialdemokraterna
"Detta köttberg av 40-talister som vi 60-talister ska föda, det är en realitet att försörjningskvoten riskerar att bli ett problem”
-Per Nuder, Socialdemokraterna
”Nominera Adolf Hitler till Nobels fredspris”
E-rik Brandt, Socialdemokraterna
”Islamska regler är viktigare än svenska regler”
-Imad Omairat, Socialdemokraterna
"Jag är säker på att det vi gjort inte kommer att vara populärt om 20 år när de som går i pension ser vad vi gjort"
-Göran Persson, Socialdemokraterna
"Släpper vi in fler såna får vi bara problem i samhället. Muslimerna är ett hot"
-Ingmar Hulting, Socialdemokraterna
”Om man är socialdemokrat, då tycker man att det är häftigt att betala skatt”
-Mona Sahlin, Socialdemokraterna